Onsdagen den 11:e mars 2009

Man har ju olika typer av relation till sina kollegor. En del pratar man om det mesta med och andra håller man på ett ganska strikt arbetsrelaterat plan.

En av kollegorna från den senare gruppen stötte jag ihop med vid kaffeautomaten och jag vet inte hur det kom sig men plötsligt visste jag hur och varför han diskar hemma om kvällarna.

- Jag diskar alltid, sa han som en fortsättning på ett samtal som jag inte minns hur det började.
- Jaså, svarade jag och hoppades att min förvåning inte skulle lysa igenom.
- Jo, jag slår på sportradion och så står jag där en stund.
- Det har jag inte tänkt på, svarade jag och insåg att jag genom åren stått rätt många timmar i ett tyst kök och diskat istället för att slå på radion för de senaste sportnyheterna.
- Jo, det är bra, det blir liksom två flugor i en smäll. För det första kan jag lyssna ostört på sportradion och för det andra får jag pluspoäng för att jag diskar...

Hmmm... Det där med att bara prata arbetsrelaterade saker med vissa är nog något jag får omvärdera. Det verkar finnas tips och råd att hämta på de mest oväntade ställen.