Sten, sax, påse

Tisdagen den 21:a april 2009


Sax mot sax blir oavgjort...

Jag vet inte riktigt hur det började men första gången jag upptäckte det var i bilen på väg hem från en arbetsdag.

- Sten, sax, påse, hördes unisont från mina båda telningar i baksätet varefter den ene eller den andra hasplade ur sig ett kort jublande läte till följd av att ha klippt den andres påse eller liknande.

Detta lilla lämpliga tidsfördriv, som gick under begreppet "att klunsa" då jag spelade fotboll, har sedan dykt upp med jämna mellanrum.

Måndagseftermiddagarna är gympadagar för lilltjejen. Mellan dagis och gympans början blir det dock ett litet glapp som vi fyller ut så gott det går men det vill sig inte alltid. Igår fanns således ett tiotal minuter till godo efter ombyte då mina två små avkommor kröp upp i fönsternischen i gymnastiksalens tidstypiskt 70-taliga omklädningsrum. Vanligtvis skulle jag viftande plocka ner dem från dylik sittplats men de satte omedelbart igång att köra sten, sax och påse till två andra föräldrars förtjusning. Jag hade då inte hjärta att tvinga ner dem på bänken för att fortsätta kampen.

Det blev ett sånt där ögonblick då stoltheten spirar och förmodligen rinner ut ur öronen. Ljusår från det sedvanligt retsamma samspelet mellan dessa barn genomfördes en kamp i fullständigt samförstånd. Lillasyster plockade poäng efter poäng men storebror svalde bara förlusterna och fortsatte idogt sina försök.

- Bråkar aldrig dina barn? frågade en mamma som jag vet har barn av samma kön med samma åldersskillnad.
- Oh nej, svarade jag allvarligt men firade av ett menande leende för att påvisa motsatsen.


Kommentarer
Postat av: Sofia

Hallå där!

Det var roligt att få en kommentar från dig.

Ha de gott



Kram Sofia

2009-04-21 @ 12:20:22
URL: http://www.3barnsmamma.bloggagratis.se
Postat av: Anonym

Hej!

För 15 år sen? Jag hade gärna tänkt "vad mysigt" men tror nog det låg lite för långt ifrån verkligheten.



Vad är det som roar/skrämmer dig?

Postat av: David Gottlieb

Vill bara tacka för en mycket välskriven blogg. För mig en riktig feelgood-blogg eftersom jag känner igen så mycket av det.

2009-04-23 @ 23:54:35
URL: http://david-gottlieb.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0