Söndagen den 1:e mars 2009


Stjärna, stingrocka eller USA?

Våren är här, i alla fall enligt almanackan. Jovars, vädret på den första vårdagen vittnade ju också om vädermässigt bättre tider. Solen kämpade hårt för att förskjuta den sista snön och gloppet från uthustaket hördes ända in i groventrén där jag spenderade denna välsignade dag.

Långfredagen 2007 påbörjade jag och barnen rivningen av panel och skivor i groventrén. Sedan dess har nästan två år förflutit. Nu sitter det nytt gips på väggarna inklätt med väv som sedan målats. Golvet är förvandlat från trist plast till parkett och klinker. Den första vårdagen 2009 restes fyra ståtliga garderober som skall härbärgera vantar, mössor, skor och annan bråte i hallen.

- Kan ni fixa maten? undrade jag och riktade frågan till mina barn som påstod sig vara sysslolösa.
- Ja! ropade den sexåriga dottern.
- Njae... sa den nioårige sonen och smög iväg till TV:n där han hittade Svampbob Fyrkant.

Ursprungstanken var att jag skulle kunna fortsätta med mina garedrober och att de med gemensamma krafter skulle slänga ihop en ugnspannkaka eller två. Jag hade nog tänkt mig Adam som kökschef och receptläsare men ville inte tvinga honom. Egentligen trodde jag att han skulle ta sig an uppdraget med lust och kraft men jag bedrog mig uppenbarligen.

Efter lite kortfattade instruktioner till sexåringen startade hon välvilligt sitt äggknäckande, mjölk- och mjölmätande. Jag förväntade mig frågor då jag skruvade fast den sista långsidan på den sista garderoben men från köket hördes inget än ett sedvanligt matlagarskrammel.

- Smeten är klar! utropade dottern varefter jag gjorde henne sällskap och inspekterade den röda bunkens innehåll.
- Nämen... sa jag lite förvånat. Har du gjort hela smeten?
- Japp! sa hon stolt och tittade upp på mig.

Hon överträffade mina förväntningar när hon uppvisade en skapligt klumpfri pannkakssmet. Denna smet åkte snabbt i långpannan, som hon för övrigt smort elegant med en sån där liten pensel och flytande margarin.

- Du får ställa in den i ugnen, sa hon sedan förnumstigt.

Medan vårsolen senare sakta försvann bakom grannens hus njöt vi av ugnspannkakan och, för min del, det sista av min mammas hemgjorda lingonsylt. Dottern hade gjort ytterligare en sats och efter en och en halv plåts intag var hela familjen mättad.

Dagens matlåda således: Ugnspannkaka som jag stolt tuggat i mig samtidigt som jag skrutit över min företagsamma dotter.