Torsdagen den 3:e september 2009

Strax efter tio på förmiddagen hade jag precis lyckats klämma ut en espresso ur den äldre av de två kaffeautomaterna på jobbet. I kön bakom mig stod tre kvinnliga kollegor i fertil ålder varav två som ännu inte fått uppleva föräldraskapets härlighet och ärlighet.

Kaffeautomaten är placerad i ett knappt tjugo kvadratmeter stort kyffe som rymmer sex mikrovågsugnar, en diskbänk, kyl, frys, två diskmaskiner och två kaffeautomater som naturligtvis är placerade längst in. Den största fördelen med automaterna är att de förser oss med kostnadsfritt svart guld i flytande form.

Vid lunchtid är det inte sällan drygt ett tjog hungriga själar som slåss om utrymmet mellan bänkarna och om de sex mikrovågsugnarna. Den som inte är vaken då kan nästan räkna med en skåpslucka i tinningen eller en diskmaskinslucka över knäskålarna.

Då jag precis skulle greppa min mugg med espresso fick jag syn på en mammaledig kollega genom dörröppningen och i samma ögonblick gjorde de tre kvinnliga kollegorna samma upptäckt. Den två månader gamla krabat som satt nöjt i sin mammalediga moders knä startade ett tio sekunder långt synkront sammanhängande läte från de tre kvinnliga och automatköande kollegorna.

De första fyra sekunderna:
– Ååååååååh...

De påföljande tre sekunderna:
– ...guuuuuud...

En lång sekund efter det:
– ...såå...

De avslutande två sekunderna:
– ...sööööt.

Jag drabbades också av den smittande livsglädjen och moderns stolthet men att iaktta passerande kvinnors moderliga gnyenden och ojanden var i det närmaste komiskt. Än mer komiskt var det dock att se intresserade män som bromsade sina instinkter att falla in i putt-i-nuttet. Coola kommentarer är uppenbarligen mäns melodi för att dölja sina faderliga instinkter gentemot putt-i-nuttande kvinnor.

– Jaså, vi har finbesök idag...hehe...
– Hehe... jaså... hehe... här har vi nästa generations IT-tekniker... hehe...

Hur jag själv reagerade? Det minns jag inte men förmodligen stod jag för en av de coolaste kommentarerna.