Lördagen den 2:e januari 2010

Som brukligt är skall det nyligen avslutade året sammanfattas medelst rubricerade återblickar. Naturligtvis vill jag hänga på denna trend och presenterar nedan ett antal händelser och minnen som jag kommer att ta med mig in i 2010 och möjligen också vidare mot framtiden.

ÅRETS SHOPPING
I januari gjorde vi en resa till England som startade med några dagar i Bournemouth på engelska sydkusten och avslutades i ett hektiskt London. Naturligtvis stod shopping på schemat en av dagarna i storstaden och vanligtvis förvandlas jag till en butter svans som med eller utan knot följer barnens mor när sådan aktivitet avhandlas. I Londonvimlet greps jag dock av initiativlusta som renderade i ett par rosa jeans till min fantastiska dotter. Läs mer om det här.

ÅRETS FOTBOLLSÖGONBLICK
Som fotbollsnörd skulle jag kunna plocka fram ett motlägg i Ungern eller en fullträff i Österrike som årets fotbollsögonblick men jag anser att dessa triviala händelser är alldeles för opersonliga. Mitt fotbollsögonblick dök upp i slutet av september någon gång mellan fyra och fem en söndagseftermiddag. På förmiddagen samma dag hade jag matat min son med inlägg hemma vid det hemmasnickrade fotbollsmålet i impregnerat trä.
- Det är bra att kunna nicka, minns jag att han sa då vi fyllde depåerna med mat innan matchen.
Vi fick en hörna i mitten av första halvlek.Bollsäkre Albin stegade upp mot hörnflaggan och Adam fanns på plats i straffområdet. Bollen seglade in och en halvmeter från målet vid bortre stolpen satte Adam fram pannan och kunde göra sitt livs första nickmål.
Trots en väl inövad målgest glömde han bort denna i sin iver att springa rakt mot sidlinjen där hans stolte far stod med en fånigt flin klyvande ansiktet från öra till öra.
- Jag gjorde det, pappa, sa han strålande sedan han stannat en halvmeter framför mig.

ÅRETS BALANSAKT
Det var en påtagligt bekymrad liten tjej som följde med sin mor in i katakomberna under sporthallen i Kalmar. Johanna rapporterade om kaoset när hon slöt samman med mig, sina föräldrar och Adam uppe på läktaren en stund efter avlämnandet. Alicia hade motvilligt lämnat sin mors trygga hand.
Sporthallen var relativt full med folk, enligt tidningarna drygt 700 personer, när det blev dags för Alicias grupp att äntra golvet för att visa upp sina färdigheter.
Man lär känna sina barn genom åren och trots ett långt avstånd kunde jag känna hennes oro inför aktiviteterna. Eller var det min egen oro? De hade suttit länge, tänk om hon glömt kissa? Tänk om hon snubblar och slår sig? Tänk om...? Tänk om...?
Alicia klev dock rakryggad in och gjorde bakåtkullerbyttor och annat med bravur. När den stora bommen nalkades var gympaledaren borta och jag förväntade mig att Alicia skull vänta in ledaren. Jag hade dock fel. Alicia klättrade upp på bommen, ställde sig med ena benet framör det andra, sträckte armarna rakt ut och vandrade över bommen som om den varit en halvmeter bred.
- Vilken balans hon har, sa hennes mormor som suttit lika tyst som jag.
- Ja, svarade jag samtidigt som oron rann av mig.

ÅRETS BLOGGROOKIE
Möjligen är jag en aning partisk men finafynd är en trevlig blogg (jag omnämns dessutom titt som tätt).

ÅRETS BIL
Vi har länge pratat om att skaffa ny bil men behövde dotterns hjälp innan det verkligen blev av. Läs mer om det här.

ÅRETS BOK
Förbryllad som man blir på Ge-Kås i Ullared stod jag i valet och kvalet framför den enorma hyllan med pocketböcker. Till slut valde jag mellan tre böcker. Att det till slut blev Nattfåk av Johan Theorin var en ren slump. Ändå blev det den absolut bästa bok jag läst under 2009.

ÅRETS JULKLAPP
Jag siade ju om att min egen bok skulle bli årets julklapp men kan i efterhand erkänna att jag hade fel. Handelns utredningsinstitut utsåg spikmattan men i vår familj blev den distanserad med hästlängder.
Årets julklapp i min familj/släkt blev utan tvekan huvtröjan som delades ut till fler än hälften av de manliga julklappsmottagarna.

Det var det året och man ska väl skriva något underfyndigt och klokt som sammanfattning men jag har inte förmågan, i alla fall inte just nu eftersom barnen står med full klädsel och hjälmar på i väntan på sin far. Kylan har slagit till i Möretrakten. Ambitiösa pappor, jag är inte en av dem, har lagt ett par dagar på att spola is. Naturligtvis ska vi hedra dem genom att lägga ett par åttor på isen.

Väl bekomme och förhoppningar om bra glid under 2010 (hade egentligen velat skriva 2LAX10 men det är väl redan förlegat...).